|
Kuvaszens Ursprung (Källa: Svenska Kuvaszklubben)
Kuvasz är en gammal herdehund, och dess ursprung är inte helt klart. En del källor säger att den följde med magyarfolket, ett finskt-ungerskt ryttarfolk, som kom österifrån ur de stora områdena i de asiatiska stäpperna och bosatte sig vid Karpaterbäckenet i slutet av 9:e århundrandet. Andra källor hävdar att den infördes av kumenerna, ett nomadfolk av turkiskt ursprung, som förföljdes av mongolerna ända till Ungern under 13:e århundrandet och ha fört med sig denna hund till Karpaterna. Under den turkiska ockupationen 1526-1688 har en Kuvasz-liknande hund kommit in från Asien. Rasens namn, Kuvasz, lär komma från ett turkiskt ord och betyder "väktare av tryggheten".
Den är känd som de priviligierades vakthund. I slutet av 1400-talet finns belagt att Kuvasz använts av adeln som vakthund mot lönnmördare. Under medeltiden tilläts endast adeln att äga en Kuvasz. Under en period har den använts vid jakt på större vilt. Det var när Kung Mathyas regerade på 1400-talet. Hundarna som fanns vid hovet följde med vid dessa jaktliga äventyr. Hundarna var väl representerade även vid middagar och på resor som gjordes. Under denna period ansågs en Kuvasz vara en mycket värdefull gåva.
Kuvaszen skulle skydda herden, hjorden och övrig egendom mot vargar, björnar och andra fiender som häst- och boskaps-tjuvar. För att kunna slåss mot vargen på lika villkor måste Kuvaszen ha starka tänder, stor rörlighet, mod och kraft att anfalla. Den måste också ha ett utmärkt luktsinne för att kunna spåra upp boskapstjuvar som låg och tryckte i snåren. Till sin hjälp hade herden också vallande hundar. Mudi, Puli och Pumi är några exempel.
Hårda levnadsförhållanden utvecklade den tjocka pälsen, motståndskraftig mot både kyla och värme, smuts och damm. Mycket motion och dåtidens utfodringspraxis gav Kuvaszen en solid benstruktur och starka muskler. Hundarna utfodrades mest med kött. Man band köttstycken högt uppe för valparna, för att utveckla deras nack- och tugg-muskler och för att ge dem starka tänder. Herden ville ha sin hund vit, eftersom det var lättare att skilja en vit hund från vilddjuren om hjälp skulle behövas.
I och med industrialiseringen under 19:e århundrandet förlorade Kuvaszen sitt ursprungliga arbete och flyttade till mera befolkade områden och blev vakthund för fabriker, gårdar, hus och hem. Andra världskriget for hårt fram bland Ungerns Kuvaszer. Tappra hundar som försvarade sina ägare föll offer för soldaternas kulor. Det var också ont om mat efter kriget. Rasen blev sällsynt i hemlandet. Rasentusiaster samlade de få hundar som återstod för att börja uppfödning på nytt.
Antál Kovacs, som var en expert inom ullbranschen, startade den mest kända kenneln från denna tid. Gyapjus Kennel startade 1951 med 8 Kuvaszer som han och hans kolleger hade köpt upp under hans resor över hela Ungern. Alla med många fel - för små, rosa fläckar på nos och läppar, gulaktig färg - och naturligtvis utan stamtavlor. Verksamheten pågick i drygt 20 år och bidrog i hög grad till att bygga upp rasen igen. Samtidigt blev den Europas största Kuvasz-kennel.
Våra dagars Kuvasz är en trivsam, anpassningsbar och kelen familjehund och en pålitlig vakthund. Det är en självständig, djärv, intelligent och modig hund som föredrar att utföra saker och ting på sitt eget sätt. Kuvaszen går bra ihop med andra djur om den får bekanta sig med dem från valpstadiet. Rasen är mycket trogen, tillgiven och vänlig mot sin ägare och hans familj. Av naturen är Kuvaszen reserverad mot okända men accepterar dem som familjen godkänner. Bland vänner är han en hund med fängslande karaktär och charm. Sin uppgift som vakthund tar han mycket seriöst. Han fungerar bäst med massor av kärlek blandad med fast auktoritet, känslig för beröm och klander.
Kuvaszpälsen är unik och skiljer sig från övriga herdehundars. Den består av ganska grovt vågigt täckhår med fin underull. Den längsta pälsen finns på svansen som har fana. Pälsvården är enkel: en utkamning då och då räcker för att hålla den fräsch. De fäller väldigt mycket, har en s.k självsanerande päls. Kuvaszen behöver sällan badas.Vidare kan sägas att den vuxna hunden har en mängd olika läten för sig och "pratar" gärna. Och den givna favoritplatsen utomhus är oftast tomtens högsta punkt, där den kan ligga i timmar och bevaka. Den verkar slö, men händer det något är den genast beredd.
|